Uttjänta fartyg körs upp på stränderna vid högvatten och när vattnet sjunker undan hugger horder av lågbetalda arbetare in på skrovet. De ålderdomliga arbetsmetoderna för att återvinna skrotfärdigt tonnage gör att kemikalier, oljor, asbest och giftig bottenfärg sprids i havet. Samtidigt är jobbet som upphuggare farligt. 2012 omkom ett 20-tal av de cirka 20 000 arbetarna i indiska Alang där skrothandeln omsätter omkring 15 miljarder kronor om året.
Nu har en grupp svenska och åländska forskare och ingenjörer i bolaget Swedish Maritime Environmental Markets utvecklat en storskalig skrotningsmetod som är på en och samma gång lönsam och miljövänlig. Bland utvecklarna finns Uppsalaforskaren George Kinigalakis och Kjell Eriksen som varit teknisk chef på rederiet Broströms.
Läs hela artikeln om miljövänligare fartygsskrotning i Ny Teknik
Andra inlägg
- Testblogg
- Status – Hur mår Östersjön idag? (måndag 4 juli klockan 10:00 - 11:00)
- Går det att köpa en giftfri vardag? Om kemikaliesmart upphandling (måndag 4 juli klockan 11:30 - 13:00)
- Recept för en hållbar upphandling av läkemedel (måndag 4 juli klockan 13:30 - 14:30)
- Kan Sverige ta ledartröjan i arbetet för ett EU-förbud mot mikroplast i kroppsvårdsprodukter? (tisdag 5 juli klockan 10:00-11:00)
- Östersjön om 20 år (tisdag 5 juli kl 12:30-13:30)
- Vårt framtida hav – Östersjön som ett varmare, sötare och surare hav. Hur agerar vi? (tisdag 5 juli kl 14:00-14:45)
- Östersjön kan inte försäkras! (tisdag 5 juli klockan 15-15.45)
- Hur ska framtidens makthavare rädda Östersjön? (onsdag 6 juli klockan 13.00-14.00)
- Fem kronor för en plastkasse - Vad händer? (onsdag 6 juli kl 15:15-16:30)