Fågelperspektiv på tillståndet i havsmiljön

Studie från Stockholm Resilience Centre använder havsfåglar som indikatorer på förändringar i havsmiljön
Vad kan havsfåglar berätta om de ekologiska förändringar som sker under havsytan? En hel del, visar en ny doktorsavhandling av Martina Kadin, från Stockholm Resilience Centre. Hennes avhandling handlar om samspelet mellan havsfåglar och tillståndet i haven med speciellt fokus på fiske och andra ekosystemtjänster.

– Havens betydelse för människors försörjning uppmärksammas allt mer, samtidigt som det står klart att många marina resurser minskar i snabb takt. Detta utgör ett hot mot havens ekosystemtjänster – de nyttor och värden som vi använder och som har sitt upphov i ekologiska processer och funktioner i haven, förklarar Martina Kadin.

– Syftet med denna avhandling är att bidra med ny kunskap om ekologiska processer och social-ekologiska interaktioner för att kunna trygga en mångfald av nyttigheter från marina ekosystem, fortsätter hon.

Avhandlingen visar också hur vetenskaplig kunskap och användning av indikatorer baserade på havsfåglar kan utgöra ekosystemtjänster när de underlättar förvaltning av naturresurser.

Sillgrisslor i fokus
En stor del av Martina forskning har bedrivits på ön Stora Karlsö, vid Gotland, där hon undersökt sillgrisslors reproduktion och födosöksbeteende. Hon har särskilt intresserat sig för förändringar i födotillgång och kopplingen till fisket i Östersjön.

– Att studera havsfåglar, som ofta återfinns i toppen av havens näringsvävar, kan ge en rad värdefulla insikter om tillståndet i haven och hoten mot de många ekosystemtjänster vi får från våra hav, berättar Martina.

En av studierna i avhandlingen bidrar med viktig kunskap kring betydelsen av kvalitet och kvantitet av föda för häckande sillgrisslor i Östersjön. Här har förändringar i fiskbestånden skapat ett negativt samband mellan kvalitet och kvantitet för sillgrisslorna, som matar sina ungar med skarpsill. Födokvalitet (åldersspecifik vikt hos skarpsill), men inte födokvantitet (antalet skarpsillar), var positivt relaterad till ungarnas överlevnad från kläckning fram till att de lämnar häckningskolonin. Föräldrafåglarnas födosökningsturer å andra sidan, var kortare då det var högre födokvantiteter, men visade inget samband med födokvalitet.

Bortom Östersjön
Resultaten från Martina avhandling kan dock vara viktiga även bortom Östersjön. Runt om i världen påverkas idag många andra havslevande djur av förändringar i födotillgång på grund av överfiske, klimatförändringar och andra miljöfaktorer. De resultat som presenteras i avhandlingen kan därför vara till nytta för att bättre kunna designa och utvärdera ekosystembaserade metoder för fiskeriförvaltning, samt användas för att kommunicera behovet av sådana metoder.

Martina är också intresserad av hur havsfåglar kan engagera människor i havsmiljöfrågor. Hon har därför även ägnat sig åt alltifrån offentliga föreläsningar och populärvetenskap till deltagande fältstudier och projekt som kopplar marinekologi och konst.

I framtida forskning skulle hon vilja fokusera mer på kopplingarna mellan havsfåglars kulturella ekosystemtjänster och huruvida studier av dem kan skapa sätt för människor att bättre förstå och relatera till tillståndet i haven.

– Ett intressant ämne skulle kunna vara hur webbkameror placerade i häckningskolonier påverkar människors uppfattning om den marina miljön, och om sådana kameror kan användas för att samla in havsfågeldata med hjälp av allmänheten, säger Martina.


KONTAKT
För ytterligare information Martina Kadin, Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet, tfn 0739-93 43 05, e-postmartina.kadin@stockholmresilience.su.se

4 dec 2014